Viktiga områden

Arbetsmiljö Omställningsstöd Har du anmält din föräldrarledighet till AFA, eller går du miste om pengar i avstalspensionen?

Många deltagare på konferensen om Rehabiliteringskedjan och de nya reglerna som gäller från 1 januari 2009


Rehabiliteringskedjan var ämnet för den konferens som LO-distriktet hade anordnat i Kristinehamns Folkets Hus torsdagen den 11 december. Många var intresserade av ämnet, 160 personer hade anmält sig till konferensen.

Siv Lord hälsade alla välkomna och gick igenom program och praktiska frågor för dagen, sedan lämnade hon över ordet till Christina Järnstedt från LO. Hon gick kort igenom konferensens syfte och talade om att det här var den 27:e konferensen i Sverige i detta ämne och det är 2 kvar under nästa vecka. Man kommer att nå ca 2 400 personer under dessa konferenser. Christina återkommer senare i programmet med LOs syn på frågan.
Christina lämnade över scenen till Göran Jansson och Katarina Hörnquist från Försäkringskassan, med en uppmaning till publiken - ”Skjut inte budbärarna det är inte de som tagit besluten, de ska bara genomföra dem”.


Siv Lord från LO-distriktets arbetsmiljögrupp.

Försäkringskassan

Försäkringskassan som redan nu har en hög arbetsbelastning p.g.a. sin egen omorganisation ska nu sätta det nya regelverket i sjön.
Göran och Katarina gick igenom det nya regelverket som delvis infördes från och med 1 juli 2008 och som blir komplett fr.o.m. 1 januari 2008. Det är den största förändringen i sjukförsäkringen som gjorts på 15 år.
Regeringen vill i och med förändringen effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete.(Proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete)

Regelverket omfattar följande:

• Införande av rehabiliteringskedja
• Tidsbegränsning av sjukpenning och
införande av förlängd sjukpenning
• Tidsbegränsad sjukersättning upphör
• Nya kriterier för rätten till sjukersättning

Vad innebär regeländringarna?

Enligt Försäkringskassan är det nedanstående punkter som gäller från årsskiftet:

• Arbetsrättsligt ingen förändring
• Arbetsgivarnas ansvar för anpassning och rehabilitering kvarstår
• Arbetsgivarnas ansvar kvarstår dag 91-180
även om den anställda har kontakt med Arbetsförmedlingen
• Sammanläggning av sjukperioder
kan innebära krav på omplacering
tidigt i en ny sjukperiod
• Arbetsgivarutlåtande begärs via
den anställda
• Anställda med tidsbegränsad sjukersättning
som upphör kan komma tillbaka i tjänst

Göran avslutade föredraget med en genomgång av ”Strategi för partnersamverkan”, vilket betyder att det ska bli ”Enkelt, snabbt och rätt för partners”, och är alltså en del av omorganisationen. Läs mer om detta i bifogade Power Pointbilder.
Många var det som hade funderingar och som ville ställa frågor, men deltagarna ombads att spara dessa till den avslutande paneldebatten.



Göran Jansson och Katarina Hörnquist från Försäkringskassan.


Arbetsförmedlingen

Eva Eriksson från Arbetsförmedlingen i Karlskoga redogjorde för deras förändring i uppdraget. Sedan en tid tillbaka har man haft ett samarbete med försäkringskassan för att få en samordning för de individer som drabbats av sjukdom som kan leda till arbetslöshet.
Det är en myndighetssamverkan i Sverige för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det är ett nationellt koncept som ger struktur och enhetlighet i samverkan över hela landet, och syftet är att minska utanförskapet och få fler till arbete.
”Nolltoleransrutinen” är till för att säkerställa att den enskilde får det stöd som behövs under hela processen från sjukskrivning till återgång i arbete. Man har fått egeringsuppdrag att utforma rutiner som förhindrar att personer ”ramlar mellan stolarna”
Man har utarbetat den som en rutin för kontakt mellan myndigheterna i samband med att en person övergår från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande, och det innebär att man ska ha ett ”Avstämningsmöte” och eventuellt ett ”Överlämningsmöte”.
Man kommer att arbeta enligt en modell som heter ”FAROS processtyrningsmodell”. Det handlar om insatser i samverkan och består av:

• Tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster och program
• Rehabiliteringsprocess i sex steg
• Aktiva insatser, främst coachning till jobb, arbetsprövning på arbetsplatser
• Kompletterande insatser, bl.a. förberedande arbetsträning, utredning av arbetsförmåga

Eva tackade för sig efter ett batteri av frågor och lämnade sedan över till Arbetsmiljöverket.


Eva Eriksson från Arbetsförmedlingen


Arbetsmiljöverket

Karin och Maria redogjorde för Arbetsmiljöverkets organisation och berättade att man på deras hemsida kan hitta mycket användbart och nyttigt, inte minst all lagstiftning i ämnet.
Arbetsmiljöverkets uppdrag består av flera delar, men man kan grovt dela upp det i två delar, Förebyggande och Efterhjälpande.

Förebyggande - innan ohälsa uppstår i arbetet, påpeka riskeroch brister, begära åtgärder och består av:

· Prioriterade målområden t.ex. belastningsergonomi, stress
· Obligatorisk tillsyn t.ex. skyddsombudsstopp, begäran enlig 6:6a
· Systematisk arbetsmiljöinriktning på olika nivåer i organisationerna
· Mätningar, tillstånd, dispenser, register
· Information

Efterhjälpande - när någon drabbas av ohälsa eller olycka och består av:

· Utreda vilka orsaker, även bakomliggande, som finns
· Utreda bristande rutiner som kan förbättras så det förebyggande arbetet blir fungerande

Arbetsmiljöverkets uppdrag vid arbetsanpassning och rehabilitering

· uppdrag – regleringsbrev, instruktioner och interna styrdokument ex. regler för inspektion
· kontrollera och ställa krav på att arbetsgivaren har rutiner och bedriver verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering
· samverkan med Försäkringskassan (FK) för att uppnå en effektivare användning av resurser
· obligatorisk tillsyn, begäran av skyddsombud, arbetsmiljölagen kap 6:6a§ även gällande arbetsanpassning för enskild individ

Samverkansavtal mellan Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan

· informationsutbyte

· FK kan kontakta Arbetsmiljöverket (AV) när:

Ø arbetsgivaren (AG) brister i sina rutiner om rehab och arbetsanpassning dialogen är uttömd mellan FK och AG
Ø det är realistiskt att AG vidtar arbetsanpassningsåtgärder

Erfarenheter från samverkan med Försäkringskassan

· att arbetsgivaren har rutiner för arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet, skyddsombud bevakar
· FK eller skyddsombud kontaktar AV, åtgärderna är framåtsyftande
· konstatera hur mycket arbetsförmåga finns och vilka arbetsuppgifter som fungerar i det befintliga arbetet
· arbetsanpassning vid konstaterade medicinska hinder
· konkreta arbetsanpassningsåtgärder för en enskild arbetstagare på eller i nära anslutning till arbetsplatsen
· den anställda har skyldighet att medverka

Riskbedömning vid arbetsanpassning

Arbetsanpassningsåtgärder kan påverka andras arbetsförhållanden negativt. Ändringarna får inte orsaka risk för ohälsa eller olycksfall
· om misstanke finns ska en riskbedömning göras som beskriver vilka som berörs, riskkällorna, konsekvenserna, sannolikheten och allvarlighetsgrad
· detta ska dokumenteras

Mer utförliga uppgifter kan ni få i de OH bilder som finns.


Karin Gellebring och Maria Lundback från Arbetsmiljöverket

LO

Christina Järnstedt återkom på scenen och pratade om LOs syn på de regeländringar som har gjorts och som föreligger.

Regeländringarna börjar gälla:
· 1 juli 2008, startdatum för regeländringarna. Vissa undantag för ”gamla” sjukfall som pågår vid startdatum
· 1 oktober 2008, ny ledighetslag
· 1 januari 2009, hela nya regelverket gäller fullt ut för alla sjukfall (även ”gamla”)


Det nya systemet är en stor facklig utmaning och det lokala facket måste bli aktivare och mer offensivt, ”Hela facket tillsammans” – viktigare än någonsin
Och man måste upprätta en handlingsplan för vem som gör vad.

Förstärkt information till medlemmarna
· om nya reglerna
· få fram budskapet ”Sjuk? – Kontakta facket genast!”

Fackets uppgifter i alla steg av ”rehabiliteringskedjan”

· Bevaka att arbetsgivaren lever upp till sina skyldigheter. Samråd med medlemmen och kom med konstruktiva förslag till lösning
· Bevaka att arbetsgivarens utlåtande stämmer med verkligheten
· Begär förhandling om det behövs
· Bevaka att det förstärkta anställningsskyddet inte urholkas!
· Stöd medlemmen i alla kontakter med arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra aktörer
· Ge medlemmen stöd om sjukpenningen dras in. Medlemmen ska då gå till Arbetsförmedlingen och/eller ställa sig till arbetsgivarens förfogande och begära lön

Detta har inte förändrats

· Arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och föreskrifterna samt lagen om allmän försäkring (22 kapitlet)
· Regler om samverkan, information och förhandling
· Anställningsskyddet – inklusive det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom
· Kollektivavtal, t ex lokala arbetsmiljöavtal

Anställningsskyddet vid sjukdom

Anställningsskyddet kvarstår. Arbetsgivaren måste ha saklig grund för att säga upp (LAS 7 §)
Det är inte saklig grund
· om arbetsgivaren inte har fullgjort sina skyldigheter
· om det finns oklarheter beträffande möjligheterna till återgång
· om det är skäligt att arbetstagaren omplaceras
Arbetsgivaren måste faktiskt pröva och utvärdera ett rimligt förslag till omorganisation. Det räcker inte med att pröva i teorin (AD 2001 nr 92)


Facklig strategi

· Systematiskt arbetsmiljöarbete
· Skapa arbetsmiljöavtal så att parterna kontinuerligt håller sig uppdaterade om sjukskrivningsperioder
· Begär information om aktuella sjukskrivningsperioder (med stöd av arbetsmiljölagen 6 kapitlet 6 och 4 §§)
· Begär information om antalet sjukskrivna och vilka rehabiliteringsinsatser som pågår eller är planerade (med stöd av medbestämmandelagen 19 eller 19a §§)

Christina uppmanade alla skyddsombud, klubbordföranden…ja, alla fackliga företrädare att protestera mot det nya regelverket, men också att vara noga i det fackliga arbetet i frågor som rör våra medlemmars sjukdom och rehabilitering.
Även Christinas OH-bilder finns att tillgå.


Christina Järnstedt från LO

Paneldebatt

Många var frågorna som ställdes till panelen i debatten. Försäkringskassan var nog de som fick flest frågor att besvara. Men många frågor berör ju samtliga myndigheter eftersomde är ”ihopkopplade” i samverkanskedja.
Dagen avslutades efter paneldebatten och deltagarna gick hem efter bra informationsdag.



Panelen förbereder sig för att svara på frågor i den avslutande paneldebatten