Stor skillnad mellan yrkesprogram
Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.
Den sammantagna bilden är tydlig men har lokala variationer. I Värmland har fordonprogrammet högst etableringsgrad bland de elever som avslutat gymnasiet för tre år sen. Där har 65 procent av eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden. Den lägsta siffran har hotell- och restaurangprogrammet där endast 18 procent nått en etablerad ställning efter tre år.
Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kommer fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb. För att åstadkomma detta behöver ett antal reformer komma på plats.
LO föreslår bland annat:
- en obligatorisk gymnasieskola,
- att yrkesprogrammen åter får högskolebehörighet,
- att branscherna få mer inflytande över utformning och genomförande av yrkesutbildningarna samt
- bättre villkor för unga på arbetsmarknaden.
Rapporten Leder yrkesutbildningarna till jobb i Värmlands län? (pdf)