Fordonsprogrammet bäst i klassen
Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst i Örebro län går det för elever som gått ut fordonsprogrammet där drygt 62 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Fordonsprogrammet är starkt även i Värmland och motsvarande siffra är där 58,8 procent.
Endast en tredjedel
I en ny rapport visar LO, med data från Skolverket, att endast var tredje elev som har fullföljt sitt yrkesprogram är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter studenten.
- En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger Thomas Andersson, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland.
Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller studier fem år efter att de l ämnat gymnasieskolan.
Stor skillnad mellan programmen
Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I Örebro län har fordonsprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 62,2 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för medieprogrammet är endast 20 procent.
Även i Värmland har fordonsprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 58,8 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för medieprogrammet är endast 16,2 procent, vilket är lägst i länet.
- Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kan fler unga ska välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor behöver ett antal reformer komma på plats, avslutar Thomas Andersson.
LO föreslår:
- Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klarar sig.
- Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
- Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.
Rapporten Leder yrkesutbildningarna till jobb i Örebro län? (pdf)
Rapporten Leder yrkesutbildningarna till jobb i Värmlands län? (pdf)
För mer information:
Thomas Andersson, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland
Tfn: 070-624 81 33
E-post: thomas.andersson@byggnads.se
Camilla Andersson, ombudsman LO-distriktet Örebro och Värmland
Tfn: 070-638 55 95
E-post: camilla.andersson@lo.se
Jan Zetterqvist, presskontakt LO-distriktet Örebro och Värmland
Tfn: 070-256 15 70
E-post: jan.zetterqvist@lo.se