Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång i Sverige ökade igen under 2022. Det var 40 arbetare som aldrig kom hem från sitt arbete. Utöver dessa finns de som dör av arbetsrelaterade sjukdomar. Enligt Arbetsmiljöverkets och SCBs uppskattningar är det omkring 1300 personer varje år som mister livet i förtid till följd av påverkan i sitt arbete. Hittills i år har redan 16 personer dött på sin arbetsplats (20230426).
Den nuvarande högerkonservativa regeringen med stöd av Svenskt Näringsliv har som svar på detta att förändra förutsättningarna för skyddsombuden, försvåra för RSO och att lägga ned Miljödepartementet. Dessa beslut och förslag löser inte detta allvarliga problem. Det går i direkt motsatt riktning. Förr som nu har skyddsorganisationen en avgörande roll för att förebygga ohälsa, sträva efter en god arbetsmiljö och säkerställa att alla arbetstagare kan komma hem till sin familj och vänner vid arbetsdagens slut.
Dessa angrepp på skyddsombuden närs av att Svenskt Näringsliv numera ifrågasätter de lagregler som ger löntagarna ett fackligt inflytande i arbetsmiljöfrågor. De menar att facket inte längre behövs eftersom arbetsgivare och ”medarbetare” har samma intressen när det gäller arbetsmiljö. Vilket sällan stämmer överens med verkligheten. Till exempel när det gäller sådant som på sikt leder till arbetssjukdom; otillräcklig bemanning, högt tempo, hårt styrt arbete, arbete på udda tider, otrygga anställningsformer och hot och våld. Listan kan göras lång. Dessutom vittnar skyddsombuden om att det återkommer gamla problem så som exponering av damm, lösningsmedel och buller. Då är det bra att ha ett utbildat skyddsombud och en facklig organisation bakom sig.
Svenskt Näringsliv vill skära i den fackliga organisationens rätt att utse skyddsombud och inskränka skyddsombudets rätt att stoppa ett farligt arbete. De vill också enklare kunna straffa löntagare som inte följer säkerhetsregler.
Fackförbunden märker också att allt fler på våra arbetsplatser blir sjukskrivna p.g.a. utbrändhet och stress där anledningen i hög grad beror på de slimmade organisationerna samt ett väldigt högt arbetstempo. Den stora frågan är hur länge det dröjer innan flera av våra arbetsplatser får så stora problem att de slutar att fungera. Ohälsan i arbetslivet har också ett tydligt klass- och könsmönster. Det är kvinnor i LO-yrken som i störst utsträckning drabbas av ohälsa i form av värk i nacke, axlar och rygg och som först måste lämna arbetslivet i förtid på grund av hälsoskäl eller att de känner att de inte orkar arbeta heltid och tvingas gå ner i arbetstid till följd av dålig arbetsmiljö och fel organiserat arbete.
Facken får aldrig sluta kämpa för att våra arbetsplatser ska bli så bra som möjligt. För det är genom samverkan mellan de fackliga organisationerna, skyddsombuden och arbetsgivarna som de bästa arbetsplatserna skapas. Det handlar också om att verksamheterna ska vara attraktiva hos en arbetsgivare och då spelar arbetsmiljön en väldigt viktig roll. Ska man fortlöpande kunna rekrytera kompetent personal samt få dem att vilja stanna kvar på arbetsplatsen så borde de här frågorna stå högst på dagordningen. Låt den fackliga skyddsorganisationen få verka på arbetsplatserna, så ökar chanserna att fler kan komma hem med bibehållen hälsa efter arbetspassets slut.
Minns de döda – kämpa för de levande!
För mer information:
Conny Andersson, distriktschef
0586-21 95 06
conny.andersson@lo.se
David Andergard, ordförande
070-515 36 62
david.andergard@lo.se
Anna-Lena Andersson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.